SPRÅKUTVECKLANDE STRATEGIER DEL 1: EN GYLLENE TUMREGEL

Tänk dig att du är på besök i Japan. Före besöket har du memorerat ett par enkla ord och fraser, så att du ska kunna ta dig fram hjälpligt. Framme i Japan hör du människor till höger och vänster som pratar, i en jämn ström av ord som avlöser varandra. Du har inte en chans att urskilja var orden börjar och slutar, men här och där snappar du upp något bekant uttryck. I bästa fall får du ett hum om vad de talar om, men mestadels dränks de ord du faktiskt känner igen i allt prat.

Barns-språkutveckling-språkstimulerande-strategier


På liknande sätt kan språket te sig för ett litet barn som ska lära sig att prata. Orden flyter ihop och en vuxens tal kanske uppfattas ungefär så här: Komhärlillavännensåskadufålitefrukostinnandetärdagsattåka. För alla som talar ett språk flytande är det förstås inga problem att orden följer efter varandra utan några hörbara pauser emellan - vi känner ju igen orden och registrerar dem blixtsnabbt. För ett litet barn som bara förstår en begränsad mängd ord, är det däremot svårare att urskilja de enskilda orden i strömmen av prat som omger dem. Särskilt svårt blir det när meningarna är långa och komplicerade och en stor del av orden är främmande för barnet. Ordet åka är till exempel bra mycket lättare för ett litet barn att uppmärksamma i en sats som vi ska åka bilen (särskilt om barnet redan förstår vi ska och bilen), jämfört med en längre mening med flera obekanta ord, som Nu ska vi sätta oss i bilen och först åka till affären och handla och sen hämta storasyster på förskolan. 
0

VARFÖR VI BORDE BRY OSS MER OM SPRÅKFÖRSTÅELSE

En av de milstolpar i barnets utveckling som kanske möter allra mest hurrarop hos föräldrar är nog de första orden. Från att ha kommunicerat med joller, skrik, skratt, mimik och kroppsspråk kan barnet plötsligt uttrycka sig med riktiga ord. Det är såklart stort för både barnet och föräldrarna! 

När det gäller små barns språk är det dock väldigt lätt att allt fokus hamnar på vad barnet kan säga. Hur många ord det kan, hur avancerade meningar det kan använda och hur bra uttalet är. Det är inte så konstigt, eftersom dessa förmågor går att “ta på” och eftersom en försening också märks genom att barnet inte talar som förväntat för åldern. Något som däremot inte alltid är lika uppenbart för omgivningen är hur mycket språk (ord och meningar) barnet förstår


0

MER BARNPRAT ÅT FOLKET!

Har du någon gång reflekterat över hur du pratar med ditt barn? Vilka ord du använder/inte använder, hur långa och svåra meningar du använder, vilken mängd kroppsspråk och gester du använder, hur du använder språkmelodin, om (och hur!) du läser, sjunger, ramsar och så vidare?

Utan att vi tänker på det finns det en hel massa saker i vårt eget tal och språk som påverkar barnets språkutveckling. Förutom hur du pratar med ditt barn påverkas förstås språkutvecklingen av en massa andra faktorer, såsom medfödda förutsättningar, andra människor i omgivningen, kompisar, förskola/skola, böcker och så vidare. Men faktum kvarstår - du som förälder står redan tidigt i barnets liv för en stor del av barnets språkliga input!


Jag har (mer än en gång) hört yttranden i stil med att man inte ska "prata bebisspråk med barn" och att "lika bra de lär sig rätt från början". Det verkar vara en ganska vanlig uppfattning att man inte ska prata "barnsligt" med barn, utan använda ett korrekt och helst så vuxenlikt språk som möjligt från början. Kanske bottnar det i en oro över att barnet annars lär sig "fel", att man gör barnet en björntjänst genom att anpassa sitt språk för mycket i samtal med dem. I andra fall kanske det mer är ett uttryck för någon slags allmän princip om att barn inte ska "daltas" med för mycket.

barnanpassat-tal
0
Back to Top