SPRÅKUTVECKLANDE STRATEGIER DEL 7: SÅ LOCKAR DU BARNET TILL ATT PRATA MER

I förra inlägget förklarade jag varför det kan vara bra att dra ner på frågor av typen Vad är det eller Kan du säga bil/häst/mamma. För att hjälpa barnet att komma igång att prata kan du istället skapa situationer som lockar till att kommunicera och uttrycka sig. Hur gör man det då? Jag tänkte idag nämna fyra bra knep som brukar fungera.



1. Ha roligt själv!

Det här kan verka självklart, men ju mer jag interagerat med barn och observerat andra interagera med barn desto mer övertygad har jag blivit om att det verkligen, verkligen är en nyckel till framgång när det gäller att få barn intresserade av kommunikation. Jag har tidigare skrivit om vikten av att fånga barnets uppmärksamhet, och när allt kommer till kritan: vad fångar ett barns uppmärksamhet mer än sådant som är roligt? Det är väldigt lockande för ett barn att interagera med en vuxen som har roligt själv, så bjud på dig själv och var inte rädd för att vara lite fånig! Le mycket mot barnet. (Här kommer en trist sanning: Det är superlätt att le mot barn som själva ler och inte alltid lika lätt att le mot barn som inte ler. Men le i alla fall, även om barnet inte ger respons direkt.) Visa barnet att du tycker om att prata, leka och busa med barnet. Använd roliga ord och läten som fångar barnets uppmärksamhet som Pang, Bom, Woooow, Krasch, Tuuuuut, och så vidare. Härma hur kossan, hunden, flygplanet, regnet och bilen låter. Visa med hela kroppen när något är spännande eller roligt och skratta mycket med barnet! Barnet kommer att märka när du har roligt och det kommer att öka chanserna att barnet stannar kvar i aktiviteten, faktiskt uppmärksammar det du säger och själv ger respons.
0

SPRÅKUTVECKLANDE STRATEGIER DEL 6: KRÄV INTE PRAT

När ett barn tar klivet att börja använda ord för att uttrycka sig tror jag att de flesta föräldrar känner ungefär samma sak: Wow! Det här är SÅ häftigt. Hur ska jag få den här ungen att säga MER!? Och det är väl inte så konstigt att man blir ivrig. (Själv kan jag bara föreställa mig detta eftersom mitt eget barn inte sagt några ord ännu!) I det läget ligger det kanske nära till hands att börja ställa en massa frågor till barnet i ett försök att få barnet att prata mer. Kanske ungefär såhär:

Vad är det?
Kan du säga bil?
Vilken färg är det?
Vad säger katten?
Kan du säga fisk?
Kan du säga mamma?
Vad heter den?

Frågor av den här typen är frestande att ställa eftersom de fordrar ett svar, men jag tänkte idag nämna några anledningar till varför det kan vara bra att dra ner på dem (även om det är svårt!). En anledning är att den här interaktionsstilen är väldigt vuxenstyrd och inte uppmuntrar barnet till att samtala med dig och ta egna kommunikativa initiativ. Ett vanligt samtal brukar ju kännetecknas av två personer som turas om att tala, fråga och lyssna, inte en person som frågar och en annan som svarar. Det är därför inte säkert att frågandet alltid motiverar barnet att prata, utan kanske leder det rentav till mer tystnad. Den här sortens direkta frågor ger inte utrymme att själv formulera ett svar, så om barnet inte kan svaret, förstår frågan (eller tycker att den är särskilt intressant) är risken stor att barnet inte svarar alls.


0

SPRÅKUTVECKLANDE STRATEGIER DEL 5: RÄTTA MINDRE OCH OMFORMULERA MER

Det finns ett “aldrig” när det gäller att prata med små barn, tycker jag. Jag tycker aldrig att man bör kritisera eller rätta barnet ifråga om uttal (t ex när barnet säger foffa för soffa), felaktig grammatik eller meningsbyggnad (t ex när barnet säger jag inte äta, han springde dit, där månen).

Det finns få saker som kan döda ett barns lust att kommunicera mer än direkt kritik riktad mot barnets sätt prata. Direkta korrigeringar ger onödiga och tråkiga avbrott i ett samtal och dessutom medför det lätt att barnet tappar tråden och kommer av sig i sitt berättande. Tänk dig själv att du sitter och berättar om en superhäftig upplevelse du just varit med om, och samtalspartnern inte kan låta bli att gång på gång kommentera dina ordval, din dialekt eller hur du snubblar på något ord. Du tappar troligtvis den där glöden att berätta ganska snabbt… Att ofta kritisera barns sätt att prata kan i värsta fall leda till att barnet börjar undvika att tala då detta förknippas med något obehagligt eller jobbigt.


rätta-mindre-omformulera-mer
0
Back to Top