SPRÅKUTVECKLANDE STRATEGIER DEL 6: KRÄV INTE PRAT

När ett barn tar klivet att börja använda ord för att uttrycka sig tror jag att de flesta föräldrar känner ungefär samma sak: Wow! Det här är SÅ häftigt. Hur ska jag få den här ungen att säga MER!? Och det är väl inte så konstigt att man blir ivrig. (Själv kan jag bara föreställa mig detta eftersom mitt eget barn inte sagt några ord ännu!) I det läget ligger det kanske nära till hands att börja ställa en massa frågor till barnet i ett försök att få barnet att prata mer. Kanske ungefär såhär:

Vad är det?
Kan du säga bil?
Vilken färg är det?
Vad säger katten?
Kan du säga fisk?
Kan du säga mamma?
Vad heter den?

Frågor av den här typen är frestande att ställa eftersom de fordrar ett svar, men jag tänkte idag nämna några anledningar till varför det kan vara bra att dra ner på dem (även om det är svårt!). En anledning är att den här interaktionsstilen är väldigt vuxenstyrd och inte uppmuntrar barnet till att samtala med dig och ta egna kommunikativa initiativ. Ett vanligt samtal brukar ju kännetecknas av två personer som turas om att tala, fråga och lyssna, inte en person som frågar och en annan som svarar. Det är därför inte säkert att frågandet alltid motiverar barnet att prata, utan kanske leder det rentav till mer tystnad. Den här sortens direkta frågor ger inte utrymme att själv formulera ett svar, så om barnet inte kan svaret, förstår frågan (eller tycker att den är särskilt intressant) är risken stor att barnet inte svarar alls.



Det här betyder givetvis inte att sådana här frågor helt måste undvikas - det är nog i princip omöjligt att låta bli att ställa dem ibland! Jag tycker hursomhelst att det är viktigt att stanna upp och fundera över varför vi vill att barn ska prata. Jag tror att de flesta föräldrar önskar att deras barn ska prata för att barnet själv vill, inte för att prestera eller visa upp något. Att ständigt svara på (ibland kanske obegripliga) frågor hjälper inte barnet att förstå vad man ska ha språket till - det vill säga att uttrycka tankar, behov, känslor, berätta historier, ställa frågor och så vidare. Det hjälper inte barnet att använda språket som ett redskap för att interagera och göra sig förstådd.

Ett första steg mot att få igång pratet hos ett barn kan därför vara att dra ner på talkraven och istället försöka locka barnet till att prata. Man kan aldrig kräva kommunikation, men man kan däremot skapa lustfyllda situationer där barnet uppmuntras att uttrycka sig! Ett barn som upplever interaktionen som rolig, som kan uppnå något genom att kommunicera eller som på ett eller annat sätt blir motiverat att prata, kommer att göra fler försök att kommunicera än ett barn som känner sig pressat till att prata.

Några riktigt användbara knep för att locka barnet att prata och kommunicera mer med dig kommer i nästa inlägg. Håll tillgodo!

Fler språkutvecklande strategier i serien:
Del 1: En gyllene tumregel
Del 2: Rösten & kroppsspråket
Del 3: Sätt ord på barnets värld
Del 4: Var tyst och vänta
Del 5: Rätta mindre och omformulera mer
Del 7: Så lockar du barnet till att prata mer 

Inga kommentarer

Back to Top