TECKEN SOM STÖD TILL TAL - SÅ FUNGERAR DET

Tecken som stöd, tecken till tal, teckenkommunikation, TAKK, stödtecken, babytecken… Kärt barn har många namn! Idag tänkte jag förklara varför och hur man kan använda sig av tecken när man pratar med barn eller bebisar, något som jag vet att många föräldrar är intresserade av.




Vilka barn kan ha nytta av tecken?

Barn som inte kommer igång att prata i förväntad tid, eller där språkutvecklingen går mycket långsamt, brukar ofta av oss logopeder rekommenderas att börja med tecken som stöd till talet. Barn med olika typer av funktionsnedsättningar brukar också ha stor hjälp av tecken som komplement eller alternativ till det talade språket. Adopterade barn som redan påbörjat sin språkutveckling i sitt hemland kan ha nytta av tecken medan de lär sig sitt nya språk eftersom tecknen konkretiserar ordens innebörd och fungerar som en brygga mellan språken. Genom att visuellt efterlikna orden hjälper tecknen barnet att koppla olika begrepp som redan är kända på modersmålet till det nya språket som ska läras in. Det har även blivit populärt att använda tecken med bebisar som ännu inte kan uttrycka sig med talade ord, något som då går under benämningen babytecken. Principen är ungefär densamma: man pratar som vanligt, och förstärker samtidigt de viktigaste orden med tecken lånade från teckenspråket. Man tecknar alltså samtidigt som man talar.

Varför teckna?

Ni som läst mina tidigare inlägg vet att något av det bästa vi kan göra för att hjälpa barn vidare i sin språkutveckling är att stötta språkförståelsen. I serien om språkutvecklande strategier har jag beskrivit olika sätt att underlätta för barnets språkförståelse, där inte minst kroppsspråk och gester kan vara fenomenala verktyg. Att både höra och se ett ord ökar chanserna att barnet förstår, eftersom gesterna ofta liknar vad de symboliserar. Det underlättar också för barnet att lägga ordet på minnet eftersom barnet får uppleva det via flera “kanaler”. Barnet kan alltså “hänga upp” ordet på hur det låter och hur det ser ut.

Tecken som stöd till talet fungerar på ungefär samma sätt som gestikulerande - de symboliserar innebörden i det vi säger. På samma sätt som vi använder kroppen för att förstärka vad vi menar när vi vinkar, gör tummen upp, pekar eller slår ut med händerna, kan vi använda tecken för att illustrera ord som vi kanske inte lika spontant gestikulerar till. Att använda tecken som stöd till talet är alltså inte konstigare än att använda ett extra tydligt kroppsspråk!

När vi tecknar samtidigt som vi talar tenderar vi också spontant att tala långsammare, tydligare och i lite kortare meningar - "bieffekter" som ytterligare stöttar språkförståelsen och underlättar för barnet att följa med i det som sägs. Dessutom är ett tecken synligt lite längre än ett talat ord som snabbt försvinner, vilket gör det lättare för barnet att uppmärksamma och memorera ordet. Ytterligare en positiv effekt av tecknandet är att det kan hjälpa barnet att fokusera på dig, vilket är en förutsättning för att barnet ska kunna lyssna och ta in det du säger.

Det kan dröja innan barnet tecknar tillbaka, och det är inte heller självklart att barnet kommer att göra det. Även om det verkar som om tecknandet inte "ger resultat" direkt är det viktigt att inte ge upp, utan fortsätta teckna. Om barnet är försenat i sin språkutveckling kommer han eller hon vara hjälpt av att DU använder tecken för att förtydliga DITT tal till barnet, oavsett om barnet tecknar tillbaka eller inte. Precis som när det gäller talat språk tycker jag att vi ofta kan fokusera lite mindre på vad barnet kan och inte kan säga/teckna och fundera mer på hur vi kan hjälpa barnet förstå så mycket som möjligt - det brukar oftast spilla över på förmågan att uttrycka sig (med ord eller tecken)!

Tänk om barnet inte börjar prata då?

Det är en vanlig missuppfattning att tecken skulle kunna hindra barnet från att börja använda ord eftersom det redan kan kommunicera med tecken. Så är inte fallet! Ett barn som är redo att tala kommer att lämna tecknen och tala, precis på samma sätt som ett barn som är redo att gå kommer att sluta krypa och börja gå. Att tala är smidigare och mer effektivt, så det finns ingen anledning för ett barn som kan tala att fortsätta teckna. Tecknen fungerar som en brygga på vägen till tal. Däremot kan barn ibland använda tecken och tal parallellt en tid, där tecknen kanske används exempelvis i situationer där omgivningen inte förstår, för ord som barnet fortfarande är svåra att säga, vid missförstånd eller i ovana situationer.

Om babytecken

Det har visat sig att barn som växer upp i en teckenspråkig miljö börjar teckna sina ord redan runt 8 månader, medan hörande barn oftare säger sina första ord runt ettårsdagen. Att teckna ord och tala ord kräver ungefär samma kognitiva (tankemässiga) förmåga: att förstå att språket fungerar som en symbol för olika föremål eller företeelser. Detta brukar kallas för "benämningsinsikten" och är helt avgörande för att kunna förstå och använda språk. Att använda talade ord kräver dessutom att barnet kan variera och styra sitt ljudande tillräckligt mycket för att producera ord med munnen, något som oftast dröjer en lite längre tid. Barnet har alltså förutsättningar att använda språk tidigare än barnet har förutsättningar att motoriskt producera ord med munnen. Häftigt tycker jag!

Detta ligger till grund för att babytecken blivit populärt, eftersom det kan hjälpa barnet att uttrycka sig tidigare än vad munnen klarar av att prata. Det är lätt att förstå att detta kan minska frustrationen hos både barn och förälder... Barnet kan göra sig förstått och föräldrarna kan enklare förstå sitt barn - en riktig “win win”-situation! Barn kan även ha nytta av tecken långt efter att de börjat säga sina första ord, för att beteckna ord som fortfarande är svåra att säga.

Det finns vissa studier som tyder på att användning av babytecken (med barn utan kända svårigheter med tal och språk) kan främja språkutvecklingen på olika sätt, medan andra inte visar på någon tydlig effekt på längre sikt. Den tydligaste vinningen med babytecken blir alltså framförallt här och nu genom att främja kommunikationen mellan barn och förälder och ge barnet redskap att uttrycka sig innan den talade språkutvecklingen kommer igång ordentligt. Jag tecknar själv med min son på 8 månader, dels för att det är roligt och ger en extra dimension till kommunikationen och dels för att jag märker att han förstår mig bättre. Om han själv börjar teckna innan han kan tala vore det superhäftigt tycker jag, och annars har det hjälpt till att förtydliga mitt eget tal till honom - något som inte skadar!

I nästa inlägg förklarar jag mer konkret hur man kan komma igång med att använda tecken som stöd till talet, håll till godo!

3 kommentarer

  1. Hej! Tack för inspiration till en teckenkurs jag håller i!
    Jag undrar om du har referenser till de studier du nämner. Ifall någon skulle fråga...
    Hälsningar logoped Anette

    SvaraRadera
  2. Hej Anette! Kul med feedback :) Här är en läsvärd genomgång av forskningen kring babytecken/teckenanvändning med typiskt utvecklade barn (som alltså är lite omstridd): https://thepsychologist.bps.org.uk/volume-21/edition-4/great-baby-signing-debate
    En av de studier som nämns och som visat på positiva effekter är denna: https://pdfs.semanticscholar.org/cf5b/8133b4f3f88a267f85012f4ff85bb1ee9aeb.pdf, medan t ex denna studie inte kunnat påvisa samma nytta: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23033858
    Hälsningar Marie-Helene

    SvaraRadera
  3. Tack så hjärtligt! Anette

    SvaraRadera

Back to Top