DET HÄNDER NÄR DU LÄSER FÖR DITT BARN - UTAN ATT DU TÄNKER PÅ DET

Små, stora, hårda, mjuka, färgranna, tjocka, tunna… Det svämmar över av barnböcker här hemma. I köket, i badrummet, på golvet, under soffan, bakom tvättmaskinen, i väskan, i bilen, you name it. Jag bekänner villigt min skuld i detta eftersom jag råkar vara alldeles tokförtjust i barnböcker och har alldeles för nära till biblioteket. Men nu har min son upptäckt tjusningen med det hela, han med! Att dra runt på, riva ner, bläddra i och banka med böcker verkar vara en favoritsysselsättning just nu. Och så har han upptäckt något alldeles fascinerande: man kan titta i dem tillsammans! Det går inte att ta miste på förtjusningen när han förstår att vi ska LÄSA. Det liksom spritter i hela kroppen. Att sedan lyssna färdigt är ju en annan femma, ännu finns vissa begränsningar i det där med uppmärksamhet och koncentration...

Hursomhelst, eftersom jag ägnar mycket av dagarna till just barnböcker tänkte jag att det var dags för ett inlägg kring detta. De flesta av oss har med säkerhet hört att det är viktigt att läsa för barn. Om det är något de flesta föräldrar uppfattat gällande barns språkutveckling tror jag det är just detta.

Vad är det då som är så himla bra med att läsa för barn? Om detta har redan skrivits hyllmeter, och de flesta har nog snappat upp att bokläsning är språkutvecklande. Kanske har du hört att det ger ett större ordförråd och en god beredskap inför skolans läs- och skrivundervisning. Eller att det är viktigt att skapa en positiv attityd gentemot böcker. Syftet med det här inlägget är inte att fördjupa mig i alla fördelar med bokläsning, utan istället försöka förklara varför just bokläsning - och inte fotboll, matlagning eller pianospel - tycks vara ett sådant framgångsrecept för språkutveckling.

Några amerikanska forskare gjorde för några år sedan en genomgång av vetenskapliga studier som fokuserat på bokläsningens inverkan på barns språkutveckling (du kan ladda ner hela artikeln här). De lyfter i artikeln fram sex “principer” i vuxnas sätt att interagera med barn som har en särskilt positiv inverkan på språkutvecklingen, och visar sedan på hur just bokläsning har potential att involvera mer eller mindre alla de här språkutvecklande principerna i ett svep. Det gör bokläsning till ett rätt så unikt och kraftfullt verktyg för att hjälpa barn utveckla sitt språk!

Jag har gjort ett försök att översätta och sammanfatta de här principerna/förhållningssätten nedan. I kursiv stil ger jag konkreta exempel (både författarnas och mina egna) på hur varje princip blir självklar och naturlig när du läser för ditt barn.

1. Barn behöver höra många och olika sorters ord

Hur mycket språk det lilla barnet hör kan kopplas till förmågan att bearbeta och förstå språk, och i förlängningen förmågan att lära sig nya ord. Men det är inte bara mängden ord som visat sig vara viktig för barnets ordförrådsutveckling, utan också att barnet relativt ofta får höra nya och obekanta ord.

Böcker innehåller oftast fler ovanliga ord jämfört med talat språk, vilket gör bokläsning till ett ypperligt tillfälle för barnet att komma i kontakt med nya ord. Orden återkommer dessutom ofta flera gånger i boken vilket ger repetition och många exempel på hur de kan användas. Genom att barnböcker ofta läses gång på gång skapas ytterligare tillfällen till repetition!

2. Barn lär sig ord när de är intresserade

Studier visar att barn, vars föräldrar följer barnets intresse och pratar om saker eller händelser som barnet tycker är spännande, tenderar att ha större ordförråd.

Böcker fångar lätt barns intresse genom starka färger och kontraster, visuellt tilltalande bilder, roliga typsnitt och den igenkänningsfaktor som ofta finns hos miljöer, situationer eller händelser. I samband med bokläsning får ni många tillfällen att samtala kring det som intresserar barnet.

3. Barn lär sig bäst när vuxna ger respons på ett lyhört sätt

Små barn lär sig bäst av vuxna som ger adekvat respons på barnets yttranden, turas om att lyssna och prata och delar barnets fokus. Ett lyhört förhållningssätt har visat sig kunna stärka inte bara språkutvecklingen, utan flera andra kognitiva förmågor hos barnet.

När du läser för barnet och ni automatiskt har ett gemensamt fokus är det ofta enkelt, och naturligt, att uppmärksamma barnets kommunikativa initiativ och bygga vidare på dem.

4. Barn lär sig ord när betydelsen klargörs

Det verkar kanske uppenbart, men ord behöver förstås för att läras in. Barn får en starkare förståelse av ord när vuxna förklarar dess innebörd, förstärker betydelsen med rösten och kroppsspråket, pekar ut ett exempel av ordet eller visar hur det kan användas i en mening. Ord lärs även in bättre när de används i ett sammanhang, då får barnet ledtrådar för att luska ut betydelsen! Exempelvis är det lättare att förstå ordet vrist när man talar om kroppsdelar jämfört med i en lösryckt mening som Jag har ont i vristen.

Böcker erbjuder många tillfällen att uppmärksamma och förklara nya ord för barnet. I böcker förekommer ord i ett sammanhang och det finns också visuellt stöd i form av bilder, vilket ger barnet värdefulla ledtrådar kring ordens betydelse.

5. Ordförråd och grammatisk kunskap lärs in parallellt

Barn utvecklar inte ordförråd och grammatisk kunskap var för sig, utan tvärtom hjälper grammatisk förståelse till att stärka ordförståelsen, och ordförståelsen underlättar i sin tur den grammatiska förståelsen. Genom att höra ett ord i en meningskontext får alltså barnet värdefull information om ordet. Exempelvis tyder en mening som Var är nyckeln på att nyckel är ett konkret objekt (troligtvis ett substantiv), och en mening som Vargen ylar tyder på att ylar är något som vargen gör (ett verb). Barnet är alltså hjälpt av att höra ett nytt ord omgivna av andra kända ord i en mening.

Barnböcker innehåller konkreta och korta meningar, vilket underlättar förståelsen av nya ord. Nya ord återkommer ofta i flera olika sorters meningar vilket ger barnet möjlighet att stärka sin förståelse för hur orden kan användas.

6. Barn lär sig bäst i samspel med positiva vuxna

Genom att som vuxen på ett positivt sätt bygga ut barnets egna meningar, kommentera, ställa följdfrågor och visa intresse för det barnet intresserar sig för, skapar många möjligheter till samtal och interaktion med barnet. På så sätt får barnet chans att delta i längre konversationer, det vill säga träna på att tala och lyssna om vartannat - något som är avgörande för att utveckla ett rikt språk.

Böcker erbjuder massor av tillfällen att samtala kring innehållet, genom att kommentera det som händer, uppmuntra och vidareutveckla barnets egna kommentarer och funderingar, och ställa frågor till barnet för att få igång en konversation (t ex Vad tror du händer nu? Varför gjorde hon så tror du? Har du sett en sån nån gång?).

Avslutningsvis

När du läser med ditt barn och samtalar kring innehållet använder du alltså "automatiskt" de strategier som visat sig ha störst effekt på barns språkinlärning, kanske utan att du tänker så mycket på det. Att det sedan dessutom råkar vara roligt, mysigt, relationsskapande, ett ypperligt sätt att träna koncentration och uthållighet, stärka den emotionella förmågan och förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, förbereda sig inför nya situationer, stimulera fantasi och kreativitet, stärka berättarförmågan, bidra till en positiv attityd gentemot böcker vilket i sin tur skapar intresse för att läsa och skriva... Ja, ni fattar. Barnböcker är bra!